En av de största fördelarna med en järnvägstunnel vore en större arbetskraftsmarknad.
I fjol beviljade Europeiska unionen över 500 miljoner euro till planering och byggnad av Rail Baltica – en snabb tågförbindelse från Tallinn genom Lettland och Litauen mot Warszawa. Rail Baltica är antagligen det viktigaste trafikprojektet på Östersjöns östra kust någonsin. Förbindelsen är planerad att börja trafikeras 2025.
Rail Baltica kommer att fullständigt förändra inte bara de baltiska ländernas utan också Finlands logistiska ställning. Det blir mycket lättare att exportera finska varor söderut när lastbilstrafiken kanske inte ersätts, men i varje fall kompletteras med järnvägstransport. Rail Baltica kommer att göra tågresan från Tallinn till Berlin till ett intressant alternativ för resenärer.
Men – ännu viktigare – Rail Baltica har förvandlat den högtflygande drömmen om en tunnel under Finska viken mellan Helsingfors och Tallinn till en allvarlig möjlighet.
Passagerartrafiken mellan de två huvudstäderna har vuxit friskt under de senaste två decennierna. År 2014 gjordes fler än åtta miljoner resor över viken. Över 60 procent av passagerarna var finländare och cirka 20 procent var från Estland. Personbilstrafiken har också ständigt vuxit, till 1,2 miljoner bilar varje år.
En av de största fördelarna med en järnvägstunnel vore en större arbetskraftsmarknad. En halvtimmes pendelresa mellan Helsingfors och Tallinn skulle pigga upp företagsverksamheten, investeringarna och servicesektorn i hela regionen. Det ordleksaktiga Talsingfors eller Hellinn kunde vara ett nytt centrum för kunskapsintensiva aktiviteter i Europeiska unionens nordöstliga hörn. Detta scenario kunde också öppna en helt ny dimension för det haltande europeiska projektet – och, förstås, Finland skulle inte längre vara separerat från Europas kontinent av ett hav.
Enligt en preliminär utredning för ett år sedan kan en stor del av kostnaderna för tågtunnelbygget täckas med intäkterna från frakt- och passagerartrafiken. Med tanke på att Europeiska unionen har finansierat liknande trafikinvesteringar med 40 procent av totalkostnaden börjar tunneln se mera realistisk ut också från ekonomisk synpunkt.
Tunneln har så småningom fått politiskt stöd. Både finska och estniska myndigheter har gjort en ansökan till EU om pengar för en ordentlig utredning om ekonomiska och geotekniska möjligheter att bygga en tunnel. Beslut väntas i juni. Ett positivt beslut skulle utan tvivel ge en högst uppmuntrande signal till näringslivet i båda länderna och förhoppningsvis också väcka investerares intresse.
På Östersjöns västra sida är projekt för snabba tågförbindelser mellan Stockholm, Köpenhamn och Hamburg genom den planerade Fehmarntunneln från Danmark till Tyskland redan på gång. Det är klart att östra sidan också behöver en motsvarande förbindelse.
Tågtunneln mellan Helsingfors och Tallinn är Europeiska unionens felande länk. Den måste förverkligas. Huvudingrediensen är vilja.
Pekka Sauri
Kopia: HBL 25.4.2016